Min helg med Lohengrin, en lesbisk vampyr och en döende man på berget

Go afton världen, istället för att sörja den gamla bloggen på den under åratal misskötta bloggavdelningen så har jag bestämt mig för att starta på ny kula, den gamla bloggen får dö och vila i frid när den bloggavdelningen dör. Det här kommer att handla om musik när jag känner för det, politik när jag känner för det och….. ja, vi får se….

Den här helgen har varit rätt intressant och tillbringats med mycket musik, bland annat något så ovanligt som en modern vinylutgåva Lohengrin av Richard Wagners opera Lohengrin, det slog mig nu under helgen, det här är verkligen den bästa Lohengrin hittills, Kempes gamla ”referens” från 1960-talet får faktiskt maka på sig.

Och så är det det här med vampyrer, jag har även tillbringat helgen och lite soltid på balkongen med irländaren Sheridan Le Fanus vampyrnovell Camilla, den är inte så lång men väldigt intressant, särskilt betraktad ur ett genusperspektiv. Den kom i början av 1870-talet, den är skriven av en man, det finns starka lesbiska undertoner och strömningar i berättelsen och kvinnorna är vad dom vill vara och inte alls som i Bram Stokers ytterst patriarkala Dracula som kom långt senare. Jag har hunnit med lite Hemingway också, novellen ”Snön på Kilimanjaro” som är en mörk men fantastisk berättelse om vad då? livet? döden? att göra vad man bör när man kan?

Nu hoppas jag bara på att gamla kontrahenter som Roffe, Anakin och Jörgen hittar hit ibland också.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s