Vad är det för fel på Brahms?

Fan, aldrig lyckas man då vara politiskt korrekt, när jag började lyssna på klassisk musik så kom jag att gilla Wagners operor, det får man visst inte göra.

Och lite senare (vi skriver ungefär nu) så har jag upptäckt hur överjordiskt bra Brahms kan vara, särskilt när Wilhelm Furtwängler dirigerar, Furtwängler gick bort 1954 och hade en talang för musik som jag skulle beskriva så här: En instinktiv och total  känslomässig förståelse för musikens inneboende själ, och detta kombinerat med en lika absolut förmåga att få ut det hela till orkestern.

Jag läste Aftonbladet häromdagen och insåg att ajdå, det är visst inte p.k. att lyssna på Brahms heller.

Peak Brahms

”Och du har säkert redan gissat det – allra mest populära är döda, tysktalande män. Helst med fluffiga frisyrer. Mindre än 20 procent av musiken hade komponerats efter 1950. 55 procent var över 120 år gammal. Endast två procent var helt färsk.”

Attans också…

Ja, det är väl lika bra att löpa linan fullt ut och slå sig ner ikväll med en god röd Zinfandel och lite spanska charkuterier samt Brahms 3:a dirigerad av just Furtwängler, inspelad i Berlin 1949.

 

P,s: Aftonbladets artikel är inte alls så där Expressen typ enkelspårig som man kanske skulle kunna tro utan lyfter en och annan intressant frågeställning rörande maktstrukturer inom den klassiska musikens gren av musikindustrin.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s