Det ryska kulturella klimatet i ett nötskal

I min lilla skivsamling så finns det några ryska c.a 50 år gamla Melodiavinyler, musiken på ett par av dom är av en kompositör som har en annan sexuell läggning än undertecknad, musiken är fantastisk men att ens nämna att kompositören skulle ha varit homosexuell är ett klart etikettbrott och inget ”man pratar om i den ryska kulturella sfären” vilket ett ryskt internettroll minsann upplyste mig om på min gamla (må den vila i frid) och numera döda blogg. Här kan man inflika ett stort HMMMMM, men att som någon rysk kulturminister gjorde, offentligen deklarera att kompositören minsann inte alls var homosexuell är tydligen ok? Märkligt.

Och så tar vi det här med operorna av Richard Wagner, den som kan sin Wagner vet att karln hade sin historia ihop med Ryssland ett tag och den som har ”internetkoll” inser (p.g.a tillgången på vissa ryskrelaterade fildelningssajter) att Wagner är populär i Ryssland, helsike också, t.o.m Putins polare Gergiev har ju gjort en del Wagnerprylar under senare år. Här kan man kanske tro att när t.om Putins polare vågar ge sig i kast med Wagners musik så är det ”riskfritt”, fel, att sätta upp Tannhäuser i Sibirien kan vara väldigt riskabelt vilket en lokal operadirektör som släppte igenom en intellektuellt vågad (och säkert intressant) tolkning av nyss nämda opera fick erfara

”MOSCOW — In the latest skirmish between the Russian Orthodox Church and the cultural elite, the culture minister on Sunday fired the director of a Siberian theater who included a controversial interpretation of the life of Jesus in the Richard Wagner opera “Tannhauser.”

Och så hoppar vi till en liten story bakom ett av mina senaste skivköp (den anländer från Tyskland om någon dag till). När Shostakovich dog så var allt han lämnade efter sig i operaväg två operor, trodde man… Men så var det inte riktigt, bland annat den här ofullbordade (som också är den jag beställt) återfanns. Han var rädd för att hamna i Gulag nämligen.

För att förstå dagens alltmer repressiva kulturella klimat i Ryssland som i expressfart  bidrar till att skapa Sovjetunionen 2.0 så är det nödvändigt att inse två saker om landets starka (än så läge) man Vladimir Putin.

1: Han är en despot med KGB-förflutet som vill bestämma över allt och alla.

2: Han har under senare år drabbats av en tilltagande religiositet vilket förståss får konsekvenser av realpolitisk karaktär när ortodox religion blir en allt starkare politisk maktfaktor vilket naturligtvis går ut över hur högt i tak det kommer att vara för oliktänkande och kreativ frihet. Passar förståss Putin under punkt 1 alldeles utmärkt att ortodox religion blir ett mäktigt politiskt verktyg, religion har liksom den förmågan, att få folk att sluta tänka när övertygelsen når en viss nivå.

Kan inte vara roligt att vara konstnär i dagens Ryssland…

Framtiden för landet ifråga ser onekligen väldigt dyster ut så länge Vladimir Putin håller i rodret, frågan är hur mycket karln kommer att hinna förstöra  landet? och omvärldens tilltro till detsamma innan hans tid är över?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s